Vem uppfann egentligen datorn
Vem uppfann datorn? Det är en fråga som låter enkel, men svaret är långt mer komplicerat än du kanske tror. Datorn växte inte fram från en enda persons hjärna. Istället byggdes de upp genom många små och stora genombrott under flera hundra år. Olika människor från olika länder bidrog var och en med sin del av pusslet. Vissa skapade maskiner. Andra skrev program. Ytterligare andra utvecklade helt nya sätt att tänka på beräkningar. I den här artikeln följer vi resan från Storbritanniens mekaniska visioner till Sveriges framsteg i världsklass.
Från mekaniska maskiner till elektroniska monster
På 1830-talet började en brittisk matematiker vid namn Charles Babbage drömma om något revolutionerande. Han designade den analytiska maskinen, en mekanisk räknemaskin som skulle kunna programmeras. Maskinen blev aldrig färdig under hans livstid. Men tanken bakom den var genial. Babbage förstod att datorer inte bara skulle räkna. De skulle kunna göra vad man instruerade dem att göra.
År 1843 skrev Ada Lovelace ned instruktioner för att använda Babbages maskin. Det var världens första datorprogram. Ada blev därmed världens första programmerare långt innan moderna datorer ens existerade. Hon såg möjligheter som få andra förstod. Hennes anteckningar visade att maskiner kunde göra mycket mer än bara matematik.
Problemet var tiden. Maskinerna byggdes av tandhjul, spakar och metalldelar. De var otroligt komplicerade att konstruera med handens hårkraft. Mekaniken var långsam och opålitlig. Babbage och Ada var före sin tid ungefär 100 år före sin tid, faktiskt.
De första riktiga datorerna växer fram
Under andra världskriget hände något stort. År 1941 byggde den tyske ingenjören Konrad Zuse en maskin kallad Z3. Den användes för att räkna på flygplansdesigner. Z3 var programmerbara och fungerade faktiskt. Men de användes inte elektroniska komponenter. Det använde relän, elektriska strömbrytare som klickade på och av.
Samma årtionde byggde amerikaner något helt annat. ENIAC färdigställdes 1945. Maskinen var jättelik den vägde 30 ton och tog upp ett helt rum. Inuti fanns 17 000 elektronrör som blinkade och värmde upp rummet något otroligt. ENIAC var världens första elektronisk dator i större skala. Den kunde lösa problem mycket snabbare än människor eller tidigare maskiner.
En ungersk-amerikansk vetenskapsman vid namn John von Neumann kom då med en lysande idé. Han visade att datorns program kunde lagras på samma plats som datan (en riktigt smart grej, måste säga). Det låter kanske inte spektakulärt idag. Men då var det ett genombrott. Arkitekturen från von Neumann används fortfarande i nästan alla datorer 2024. Det är långt ifrån bara nostalgi det fungerar fortfarande fantastiskt bra.
Sveriges överraskande roll i datorrevolutionen
Sverige är känt för många saker. Köttbullar. Möbler. Men visste du att Sverige var världsledande inom datorer under 1950-talet? År 1950 var BARK klar, en dator byggd av svenska ingenjörer. Tre år senare kom BESK. Under en kort, strålande period var BESK världens snabbaste dator. Det är en fantastisk prestation för ett land med endast 7 miljoner människor.
År 1948 uppfanns transistorn i USA. Det var en liten elektronisk komponent som kunde ersätta de gigantiska elektronrören. Sverige märkte denna förändring snabbt. Vi gick från mekaniska maskiner till stora värmande elektronrör till små transistorer i rasande fart. Det var en omvälvning. Svenska datorbyggare var framme i motsatsen och experimenterade tidigt med nya möjligheter.
BARK och BESK byggdes av något som hette Matematikmaskinnämnden. Det var en officiell institution som Sverige skapade för att utveckla datortekniken. Det visar hur seriöst landet tog på det här. Sverige ville inte bara följa trenden. Vi ville leda den.
Från giganter till små assistenter
Under 1950- och 60-talen blev datorerna mindre. Transistorerna gjorde det möjligt. Företag som MIT byggde minidatorer som PDP-1 och senare PDP-8. Dessa kunde faktiskt passa in i ett större skåp istället för ett helt rum. Priset sjönk också dramatiskt.
Men kärnidéerna från Babbage, Ada, von Neumann och andra förblev desamma. Även dina smartphone och dator idag använder von Neumanns principer. En processor. Ett minne. Ett sätt att lagra och hämta information. Grunderna förändrades aldrig bara verktyget blev mindre och kraftfullare.
Vill du utforska detta djupare? Besök Tekniska museet i Stockholm. De har BARK och andra svenska datorer. Du kan också läsa Ada Lovelaces originalanteckningar online. Historia lever när du ser källorna själv, inte bara läser om dem.
