Vad är PON egentligen
Varför får vissa grannar supersnabbt nätverk medan andra än väntar på att youtube ska ladda? Ofta beror det på vilken fiberteknik som används bakom nätet. En revolution håller på att ta över: PON, eller passivt optiskt nätverk på svenska. Det är en teknik som gör bredband snabbt, billigt och enkelt att bygga. Låt oss utforska hur detta fungerar och varför operatörer världen över glädjes över detta upptäck.
Så fungerar PON Tekniken bakom nätet
PON är egentligen ganska smart i sin enkelhet. Istället för att skicka en fiber direkt till varje hus, delar nätverket upp signalen med hjälp av optiska splittrar. Tänk på det som ljus som träffar en spegel och reflekteras i flera riktningar samtidigt. En OLT, eller optisk linjeenhet, sitter på nätets huvud och skickar ut data till många användare på samma gång.
Det fiffiga är att splitterarna som delar upp signalen är helt passiva. De behöver ingen ström för att fungera. Det är som att dela ett ljusstråle utan att behöva någon motor eller elektronik i mitten (vilket låter dumt men är faktiskt genialt). Denna design gör nätverket mycket billigare att bygga och mycket billigare att driva.
På användarens sida sitter en ONT, en optisk nätverksenhet. Det är den enhet som mottar signalen i ditt hem och omvandlar ljuset till de data du kan använda. Mellan OLT och ONT kan det vara många kilometer fiber, och signalen åker fram och tillbaka utan att någon aktiv utrustning behöver röra vid den.
Varför är detta smart? Färre komponenter betyder färre fel, lägre kostnader och enklare underhål. En tekniker behöver inte åka ut och reparera något i mitten av nätverket. Allt fokus ligger på start- och slutpunkten.
PON mot P2P Varför det gamla sättet inte räcker
Traditionell punkt-till-punkt, eller P2P, fungerar så här: varje användare får sin egen fiber rakt hem från nätets huvud. Det låter bra tills du tänker på kostnaden. För varje ny kund måste operatören lägga ny fiber, installera ny utrustning och köpa nya komponenter. Det blir exponentiellt dyrare ju fler kunder som ansluts.
PON löser detta problem genom att dela. En enda fiber kan serva upp till 32 kunder med samma hastighet som tidigare krävdes för en enda användare. Tänk på skillnaden: 32 fiber mot 1 fiber. Både materialet och arbetskostnaden sjunker dramatiskt.
P2P kräver också aktiv utrustning switchar och förstärkare längs vägen. All den elektroniken måste strömförsörjas, kylas och underhållas. PON använder bara passiva splittrar, som inte behöver något av detta. En PON-installation förbrukar därför mycket mindre energi än P2P.
När operatörer bygger nätverk idag och behöver nå många kunder över större områden är kostnaden ofta det som avgör. PON gör det möjligt att bygga nätverk som tidigare varit för dyra att bygga. Det är därför allt fler växlar från P2P.
Ännu en fördel: PON är framtidssäker. Du kan byta ut utrustningen i centrum utan att behöva gräva om alla fibrer. Med P2P måste du ofta börja om från början.
Dessa standarder driver tekniken framåt
PON finns i flera versioner, och de förbättras ständigt. Den äldsta varianten heter APON och är från mitten av 1990-talet. Den är långt övergiven nu. Sen kom GPON, Gigabit PON, som blev standard för många år sedan och levererar minst 1 gigabit per sekund nedström.
GPON är inte helt symmetrisk uppladdningen är långsam jämfört med nedladdningen. För många användare spelar det ingen roll eftersom de surfar och stremar mest. Men för företag och för professionell användning räcker det ofta inte.
Nästa steg är XGPON, som ger 10 gigabit per sekund nedåt. Det låter snabbt, men uppladdningen är fortfarande långsammare. För videoproduktion, cloud-tjänster och videosamtal behövs något bättre.
XGSPON är symmetrisk 10 gigabit upp och ned samtidigt. Det betyder att du kan ladda upp filer lika snabbt som du laddar ner. Det gör nya tjänster möjliga. Läkare kan skicka stora patientfiler direkt. Designers kan arbeta i molnet utan dröjsmål. Människor kan streama från hemmet sitt eget innehål professionellt.
Utvecklingen fortsätter. Framtida PON kan nå 100 gigabit per sekund. Det är snabbare än nästan alla användarnas behov idag. Men det visar PON:s potential och långsiktiga värde.
Från nätets huvud till ditt hem Så når PON användaren
PON levereras till hemmen genom två huvudsakliga modeller: fiber-till-hemmet (FTTH) och fiber-till-byggnaden (FTTB). Vid FTTH går fibern helt in till din lägenhet eller hus. Då får du de snabbaste hastigheterna och bästa prestanda. ONT:n sitter på ditt väggär och behövs bara för att omvandla ljuset till digital data.
Vid FTTB stannar fibern i en läppkiosken utanför byggnaden. Sedan går det koppar- eller radiokabel de sista meterna. Det är inte lika snabbt som FTTH men betydligt snabbare än gamla nätverk. För många är FTTB helt tillräckligt.
En PON-linje kan nå cirka 20 kilometer från OLT:n och samtidigt serva upp till 32 användare utan att dela hastigheten. Det betyder att operatörer kan bygga nätverk över större områden utan onödiga omkostnader. En liten stad kan täckas av ett fåtal PON-linjer istället för tusentals P2P-fibrer.
Samma nätverk bär data, telefoni och video på en gång. Du kan streama film, prata i telefon och ladda upp bilder utan att nätverket glitchar. PON prioriterar automatiskt trafiken så att telefoni och video får företräde när nätverket blir fullt.
PON i svenska nät Vad operatörer väljer nu
Sverige ligger långt fram när det gäller fiberutbyggnad, och PON blir allt vanligare här. Många operatörer som tidigare byggde P2P-nätverk byter nu strategi. Anledningen är enkel: kostnad och framtid.
Telia, Telenor och andra stora aktörer har insett att PON är vägen framåt. De bygger nya nät baserat på PON-tekniken, särskilt i områden där många användare ska nås effektivt. En stad kan få gigabit-hastigheter utan de enorma kostnader som P2P skulle kräva.
En stor fördel är att PON är bakåtkompatibel. Om du installerar GPON idag kan du senare uppgradera till XGPON utan att behöva byta fiber eller dra om nätverket. Utrustningen i centrum byter ut, ONT:n i hemmet byter ut, men fibervägen blir samma. Det gör investeringen mindre riskfylld för operatörerna.
Mindre aktörer som stadsnätsoperatörer och lokala bredbandsleverantörer väljer också PON. För dem är kostnaden avgörande. PON gör att de kan bygga nätverk som tidigare varit ekonomiskt omöjliga. En mindre stad kan nu bygga sitt eget gigabit-nätverk utan att behöva miljardbelopp.
Trenden är tydlig: PON blir norm för ny nätuppbyggnad i Sverige. P2P existerar fortfarande, men bara för speciella fall där geografin eller ekonomin gör det nödvändigt.
En dag kanske du märker att ditt gamla nätverk blivit långsammare än grannens. Det är inte för att din granne fick en bättre kabel. Det är för att grannens nätverk bygger på PON, medan ditt fortfarande använder P2P. Det är då du kanske märker denna revolution. PON är här för att stanna, och den växer varje dag. Nästa gång du kopplar på bredband är det kanske redan PON som levererar det utan att du tänker på det. Och då vet du: bakom din snabba anslutning står denna eleganta teknik som delar ljus mellan tusentals grannar.
