Vad är en filterbubbla

Föreställ dig att två personer söker på ordet "klimatförändring" på Google. En får artiklar om växthuseffekten och miljöåtgärder. Den andra får debattinlägg som ifrågasätter klimatvetenskapen. Båda sökte samma ord, men fick helt olika svar. De är inte en slump. Algoritmer bakom sökmotorer och sociala medier formar vad vi ser online. En journalist vid namn Eli Pariser gav fenomenet ett namn omkring 2010: filterbubblan. Han skrev en hel bok om det (ganska tjock också). Det är viktigt att förstå hur detta fungerar, för de påverkar vad du tror på och hur du ser världen.

Hur algoritmer styr vad du ser

Google och Instagram vill inte bara ge dig slumpmässiga resultat. De vill ge dig saker som du troligtvis klickar på. Så algoritmer lär sig från ditt beteende. Du klickar på artiklar om hundar? Då får du mer hundinnehål. Du tycker om en viss politikerkandidats Instagram-inlägg? Då får du fler inlägg från samma håll. Det kallas personalisering.

Det här händer på grund av två saker som fungerar tillsammans. Först har vi något som heter bekräftelsebias. Det betyder att vi gärna läser och tror på saker som redan passar med det vi tror på. Vi gillar att få rätt. Algoritmer vet detta. De använder vårt eget beteende mot oss på ett sätt.

Titta på ett konkret exempel: Du söker på "flygklimat" och läser en artikel som säger att flyget är miljöfarligt. Google märker detta. Nästa gång du söker på något liknande får du fler artiklar som tar samma ståndpunkt. Algoritmen lärde sig vad du gillar och gav dig mer av samma sort.

På Instagram ser du detta ännu tydligare. Ditt flöde blir som gjort just för dig. Svenska studier från 2022 visade något intressant: Google-sökresultat om migration tenderade att visa lite mer liberala perspektiv än konservativa. Detta kan betyda att människor med olika politiska åsikter redan från början fick olika information.

Men vänta filterbubblor är inte samma sak som ekokammare. En filterbubbla handlar om algoritmer som anpassar det du ser. En ekokammare handlar om att du själv väljer att umgås endast med människor som tänker som du. I en ekokammare bekräftar ni varandra. Båda fenomenen kan isolera dig från andra åsikter, men på olika sätt.

Är filterbubblor verkligt ett problem?

Här blir det intressant. Inte alla forskare är överens. Några säger att filterbubblor är en stor grej och farlig för samhället. Andra säger att det är helt överdrivet att vi faktiskt ser mer variation idag än förr.

Forskaren Peter Dahlgren från Sverige menar något överraskande: filterbubblor är en myt. Han säger att människor idag har tillgång till fler informationskällor än någonsin. Vi kan läsa nyheter från hela världen på sekunder. Vi möter faktiskt mer variation än tidigare. Det är ett bra poäng.

Men andra forskare är oroliga. Om filterbubblor är omfattande kan de skapa polarisering. Det betyder att människor blir allt mer splittrade. En grupp läser bara en sak, en annan grupp läser något helt annat. Snart lever ni i helt olika verkligheter. Det kan göra det svårt att prata om politik eller stora samhällsfrågor.

Så vad gör du själv för att undvika filterbubblan? Här är några konkreta tips:

• Läs nyheter från flera olika källor. Inte bara en sajt eller en tidning.
• Sök aktivt efter motargument. Om du är emot kärnkraft, läs ett inlägg från någon som är för det.
• Använd flera sökmotorer. Google är stor, men det finns andra.
• Kontrollera inställningarna för personalisering på dina sociala medier. Du kan ofta minska hur mycket de anpassar innehållet.
• Var skeptisk till information som bekräftar exakt det du redan tror. Det är ofta ett tecken på filterbubbla.

Vad händer sedan?

Sanningen är att både algoritmer och dina egna val spelar en roll. Algoritmer anpassar innehållet, ja. Men du väljer också vilka källor du läser. Du kan klicka bort från något eller söka vidare. Ansvaret ligger hos båda parter (även om det ofta är lättare att skylla på tekniken).

Det viktiga är att vara medveten. Nästa gång du söker något på Google, tänk på att resultaten är personaliserade. De är inte objektiv sanning de är resultat filtrerade genom algoritm och ditt eget beteende. Det betyder att du kan aktivt välja att bryta mönstret. Läs olika källor. Utmana dina egna åsikter.

Annars vem bestämmer egentligen vad du tror på? Du själv eller en algoritm?